Mustalahat al-Hadith: Brief list of Technical Terms

Hadith terminology : Brief list of Technical Terms

English

Some key concepts in hadith science

A hadith consists of a text content – matn (متن), and a transfer chain sanad (سند).

A hadith may refer to the Prophet Muhammad (Salla Allah’aleihi wasallam) or to any person in the generations after him.The hadith called

  • marfū’ (مرفوع) – if the hadith goes back to the Prophet (s)
  • mawqūf’ (موقوف) – if it stops at a Sahabi
  • maqtū’ (مقطوع) – if it stops at a Tabi’i


Depending on length of the chain of narrators the hadith is called

  • ‘ali (عالي) – high – if the chain consists of few narrators
  • nazil (نازل) – Low – if the chain consists of many narrators

A “high” chain, i.e. a chain consisting of few reliable people, is the most valued.

Depending on the number of narrators at each level of the chain, the hadith is classified as

  • khabar mutawatir (خبر متواتر) – at every level there are so many independent narrators that one can not reasonably believe that they all agreed on a lie.
  • Khabar Ahad (خبر آحاد) – all hadiths that are not mutawatir.
    Khabar Ahad divided in turn into:

    • fard (خبر فرد) – if there is only one narrator in first layer
    • ‘Aziz (خبر عزيز) – if there are only two or three narrators in the first layer, even if there are hundred narrators at the following levels [this is the definition of Ibn Salah and Imam al-Nawawi]
    • mash-how (خبر مشهور) – if at each level there are at least three narrators

With respect to the credibility, hadiths are classified as

  • sahih (صحيح) – sound
  • hasan (حسن) – fair
  • ḍa’īf (ضعيف) – weak

A hadith that is fabricated is called mawḍū’ (موضوع).

Criteria for assessing credibility

When evaluating the credibility of a hadith, many factors are taken into account:

  1. Regarding the completeness of the chain, a hadith is
    • musnad (مسند) – if it can be referred to the Prophet (s) without gaps in the chain.
    • muttaṣil (متصل) – if it can be referred to its source (other than the Prophet (s)) without any gaps in the chain.
    • munqaṭi’ (منقطع) – if there is a gap somewhere in the chain (it can be be anywhere in the chain, and it may a single link or serveral links that are missing). More specifically, a hadith is called
      • mu’ḍal (معضل) – if two or more consecutive links are missing in the chain
      • mursal (مرسل) – if it is narrated by a Tabi’i directly from Prophet (Salla Allah’aleihi wasallam) without the Sahabi being mentioned.
    • mudallas (مدلس) – if the last narrator omits or tries to hide the name of his Sheikh
    • maqlūb (مقلوب) – (a) if the two names misplaced in the chain, or (b) if the entire chain replaced with another chain

  2. The individual narrators. A person is called:
    • ḍābiṭ (ضابط) – if he is precise and has a good memory
    • ‘adl (عدل) – if he is righteous
    • majhūl (مجهول) – if it is not known if he existed, or if his character is unknown
    • It also taken into account when and where the narrators lived. E.g. if two successive narrators lived at the same time, it is reasonable that they met each other, unless it is known that they never met.
    • Furthermore, the circumstaces under which the hadith is narrated are considered. E.g. a person who in his youth is considered to be thiqa (reliable), may have become forgetful at old age. He is then no longer considered to be thiqa.

    A hadith is called

    • mubham (مبهم) – if any person in the chain, or any person mentioned in the hadith, is not mentioned clearly by name.

  3. The content of the matn. A hadith is called
    • shādhdh – when it contradicts one another hadith that is more credible. The more credible hadith is then called maḥfūzh (محفوظ).
    • munkar (منكر) – a weak hadith is rejected because it goes against a more credible hadith. The opposite is Ma’ruf (معروف).
    • mudraj (مدرج) – if any of the words of the re-narrator is accidentally incorporated in hadith
  4. Overall assessment. A hadith called
    • mu’allal (معلل) – if the hadith has some subtle weakness, which only hadith scholars with great insight are able to detect
    • muḍṭarib (مضطرب) – if different hadith scholars have variying but equally strong opinions about the status of chain or the content content of the hadith.
    • matrūk (متروك) – a weak hadith, which is narrated by a single unreliable person, and whcih is rejected unanimously by hadith scholars.

A brief description of how haidth are classified:

To categorize a hadith, the scholars would begin by verifying the names of all the people who passed on the hadith, and the time when they lived, so as to see if it is reasonable that they met. If a name is missing, or if the names do not match, there will be a gap in the chain. This will affect the rank of the hadith, but it will not automatically classified as false.

If the full list of narrators is complete, and names, years, places, etc. etc. are consistent, still, this is not enough to establish that the hadith is true. Now the next step will be to examine whether each person in the chain is reliable. E.g. if a person in the chain is known to be an imaginative person or a swindler, or if he is forgetful, or he is publicly known as sinners – this will reducee the rank of hadith.

This goes until the rank of the hadith is finally established. One should bear in mind that scholars have varied in their assessment of hadith, and this is also a factor to be taken into account when stating its status.

Laymen and non-experts should not attempt to classify hadith – they should rely on the judgement of acknowledged hadith scholars.

Swedish

Några centrala begrepp i hadithvetenskapen

Av bmk

En hadith består av en text – matn (متن), och en överföringskedja sanad (سند).

Olika typer av hadither

En hadith kan referera till Profeten Muhammad (salla Allah ´aleihi wa sallam) eller till någon av person i generationerna efter honom. Hadithen kallas

  • marfū´ (مَرْفُوْع) – om hadithen går tillbaka till Profeten (själv)
  • mawqūf´ (مَوْقُوْف) – om det den stannar vid en Sahabi
  • maqtū´ (مَقْطُوْع) – om det den stannar vid en Tabi´i


Beroende på berättarkedjans längd kallas den

  • ´ālī (عالي) – hög – om kedjan består av få återberättare
  • nāzil (نازل) – låg – om kedjan består av många återberättare

En “hög” kedja, dvs. en kedja som består av få tillförlitliga personer, är den som värderas högst.

Indelning i mutawatir och ahad

Beroende på antalet berättare i varje led i kedjan klassas hadithen som

  • khabar mutawātir (خبر متواتر) – i varje led finns så manga oberoende berättare att man inte rimligtvis kan tro att de alla enats om att ljuga.
  • khabar āḥād (خبر آحاد) – alla hadither som inte är mutawatir
    Khabar ahad indelas i sin tur i:

    • fard (خبر فرد) – om det endast finns en enda berättare i första ledet
    • ´azīz (خبر عزيز) – om det endast finns två eller tre berättare i första ledet, även om det därefeter finns hundra återberäqttare [detta är Ibn Salahs och Imam al-Nawawis definition]
    • mash-hūr (خبر مشهور) – om det i varje led finns minst tre återberättare

Klassificering efter trovärdighet

Med avseende på trovärdighet klassas Hadither som

  • ṣaḥīḥ (صحيح) – sunda
  • ḥasan (حسن) – goda
  • ḍaʻīf (ضعيف) – svaga

En hadith som är fabricerad kallas mawḍū´ (موضوع).

Kriterier för bedömning av trovärdighet

Vid bedömning av en hadiths trovärdighet tar man hänsyn till många olika faktorer:

Berättarkedjans fullständighet
  1. Berättarkedjans fullständighet. Hadithen är
    • musnad (مسند) – om den kan återföras utan luckor till Profeten (själv).
    • muttaṣil (مُتَّصِل) – om hadithen kan återföras till källan utan luckor i berättarkedjan.
    • munqaṭiʻ (مُنْقَطِع) – om det finns en lucka någonstans i berättarkedjan. Luckan kan vara vara som helst i kedjan, och det kan bara ett eller flera led som saknas. Specifikt kallas hadithen
      • muʻḍal (معضل) – om det två eller fler led efter varandra saknas i kedjan
      • mursal (مرسل) – om den berättas av en Tabi´i direkt från Profeten (salla Allah ´aleihi wa sallam), utan att Sahabin nämns.
    • mudallas (مدلَّس) – om hadithens sista återberättare utelämnar eller försöker dölja sin Sheikhs namn
    • maqlūb (مقلوب) – (a) om två namn kastas i kedjan, eller (b) om hela kedjan bytts ut mot en annan kedja

    De enskilda berättarna
  2. De enskilda berättarna. En person kallas:
    • ḍābiṭ (ضابط) – om han är nogrann och har gott minne
    • ʻadl (عدل) – om han är rättfärdig
    • majhūl (مجهول) – om det inte är känt om han funnits, eller om hans karaktär är okänd
    • Man tar även hänsyn när och var berättarna levde, t.ex. om två på varandra följande berättare levde vid samma tid, om det är rimligt att de träffat varandra, eller om det är känt att de aldrig träffade varandera.
    • Vidare beaktar man under vilka omtständigheter hadtihen berättats. Om t.ex. en person som i sin ungdom gäller som thiqa (tilförlitlig) på ålderdomen blir glömskt, gäller han vid det senare tillfället inte längre som thiqa.

    En hadith kallas

    • mubham (مبهم) – om någon person i kedjan, eller någon person som omtalas i hadithen, inte nämns entydligt vid namn
    Hadithens innehåll

  3. Hadithens innehåll (matn). Hadithen är
    • shādhdh – en hadith som motsäger en en annan hadith som är mera trovärdig. Den mera trovärdiga hadithen kallas maḥfūzh (محفوظ).
    • munkar (منكر) – en svag hadith som avvisas för att en motsäger en mera trovärdig hadith. Motsatsen är ma´rūf (معروف).
    • mudraj (مدرج) – om något av en återberättares ord av misstag införlivats i hadithen
    Övergripande bedömnng
  4. Övergripande bedömnng. Hadithen kallas
    • mu´allal (معلل) – om den har någon subtil svaghet, som endast hadithlärda med stor insikt kan upptäcka
    • muḍṭarib (مضطرب) – om de olika hadithlärda har lika starka men oföreniga åsikter om kedjans eller innehållets status
    • matrūk (متروك) – en svag hadith, som endast återverättas av en enda otillförlitlig person, och som de hadithlärda enhälligt avvisar.

När en hadith kategoriseras börjar man med att kontrollera namnen på alla de personer som förmedlat hadithen, och tiden då de levde, så att man kan se att det är rimligt att de kan ha träffats. Skulle något namn saknas, eller om något namn inte stämmer, så blir det en lucka i kedjan. Det på verkar då trovärdigheten på hadithen, men den blir inte automatisk klassad som falsk.

Om hela listan med berättare är komplett, med namn, årtal, platser, etc. etc. som överensstämmer, räcker det dock inte föratt fastställa att hadithen är sann. Nu blir nästa steg att man undersöker om varje person är tillförlitlig. Om en person N. i kedjan t.ex. är känd för att vara en fantasifull person eller en skojare, eller om man han är glömsk, eller är öppet känd som syndare – då minskar rangen av hadithen.

Så fortsätter det tills man vågar bestämma vilken trovärdighetsrang hadithen slutligen får. Detta kan vara en komplicerad process. Det är kanske därför man inte helt vill förkasta de hadither som klassats svaga eller falska, eftersom det kan ha gjorts en felaktig bedömning.

Detta var en kortfattad beskrivning så man får en överblick över vad en hadith är.


Lästips

Klassificering av haditherI Imam M. Muslim Eneborg (rahma.se)

Search terms

matn, sanad, marfu´, mawquf, maqtu´, ´ali, nazil, mutwatir, ahad, aziz, mashhur, fard, sahih, hasan, daif, mawdu´, musnad, muttasil, munqati´, mu´dal, mursal, mudallas, maqlub, dabit, ´adl, majhul, mubham, shadhdh, mahfuzh, munkar, ma´ruf, mu´llal, mudraj, mudtarib, matruk


References

  1. Sheikh Abd Allah Siraj al-Din: Sharh al-Manzhumati al-Bayquniyya
  2. Imam al-Nawawi: al-Taqrib
  3. Imam al-Suyuti’s comment: Al-Tadrib
    التقريب والتيسير لمعرفة سنن البشير والنذير للإمام النووي
Print Friendly, PDF & Email

Related Posts


Categories: 🞄 🞄 🞄 🞄 Tags: